Jag ligger som ett barn dagen innan julafton och kan inte sova. Så mycket tankar och funderingar inför morgondagen. Ska till Mölnlycke, lite utanför Göteborg och kolla på en utbildning jag är intresserad av. När jag såg den första gången blev jag jätte intresserad och allt jag sett efter känns bara fel. Så därför är jag himla nervörs om vad jag ska tycka. Om jag inte gillar det vad tusan ska jag göra annars? Om jag gillar det, kommer jag att våga flytta helt ensam?
Kan lova att det blir det första, det är något jag inte kommer tycka känns bra och göra att jag inte vill gå där. Blir så velig när det gäller min framtid..
Vad är det för fel på att vara typ 6 år hela livet? Då det största problemet vem man skulle pussa på rasten. Tycker det går alldeles för fort det där med att bli vuxen. Vill ha klart för mig vad jag vill bli och ha möjlighet att kunna bli det.
Inte lätt och veta vart man ska söka när man inte vet vad man vill göra med sitt liv.
Om jag inte alltid får vara 6 skulle jag också kunna tänka mig att hoppa till typ 25 och gått klart min utbildning, har ett bra jobb och bara älskar livet. Det är om man fick drömma. Men jag ska vara realistisk. I verkligheten går det inte riktigt till så, så det är lika bra man vänjer sig. I mon är det verklighet och jag åker till Mölnlycke för att ge alternativ till min framtid. Men för i kväll lever jag i mina drömmar!